|
LP II Whyallas Black Bluey
2000-03-20 -- 2006-02-11

Fick somna in pga av skada som var oerhört svårläkt.
Vi tvingades ta detta smärtsamma och svåra beslut när vi insåg att
han börjar få mera ont. Han stod på Metacam och Tramadol och trots
detta så hjälpte det inte fullt ut. (Han hade mjukdelskador på ett
av bakbenens muskler vilket även involverade led och senor samt
intilliggande ligament.)
Han hade även stora svårigheter att "ta det lugnt" alla chanser han
såg till att studsa och hoppa tog han. Vid ett tillfälle studsade
han ut genom bagageluckans fönster (vi hade tvådelat så bageluckans
fönster kan öppnas), han hade fått syn på grannes katt som låg o
solade sig på motorhuven av deras bil...Bluey stack iväg som skjuten
ut en kanon slängde sig upp på motorhuven och katten minst lika fort
stack iväg...med nöd o näppe lyckades katten undvika en nära döden
upplevelse och jag få stopp på min svarta galning...uppe på
motorhuven...det blev fina spår efter klorna....
Eller varje tillfälle det ringde, knackade på dörren...helt
hysteriskt studsande kelpie mötte upp om jag inte var snabb nog o få
undan honom. I och för sig var det ju skönt med tanke på alla
dörrförsäljare som försvann ganska fort efter att jag öppnat
dörren...
Eller ute, han fick en liten egen hage att vara i men icke därifrån
studsade han ut snabbt som ögat...Han gnagde sönder 2 koppel efter
att jag "trott" att han varit väl förankrad... Vi hade honom även i
bur- större modell- nattetid var det inga problem men dagtid, vi
fick nog veta att han absolut vantrivdes därinne. Trots upprepade
försök o efter alla konstens olika regler gick det inte att inte att
låta honom tillbringa sin tid alltför länge där. Skadligt både för
oss och våra grannar o det är otroligt vad en kelpie kan låta.
Han lämnar ett stort tomrum och fortfarande efter en lång tid så har
jag svårt att hålla tårarna tillbaka när jag skriver detta, ser
bilder o tänker på honom.. Han var en stor personlighet och har en
viktig plats i våra hjärtan. Jag har fått 6 fina år med honom och de
har varit väl så innehållsrika. Vi har lyckats med Lp lydnadsklass
2, uppflyttad lägre klass spår, uppflytt agility o hoppklass 2 trots
sparsamt tävlande ;) och i Usa via Usdaa uppflyttad i flera klasser
samt titeln SSA, Starters Standard Agilitydo. Detta innebär, 3 sk
pinnar i agilityklass o pinne i gambler, o vi hade även pinnar i
Snooker o vanlig hoppklass. Det finns många fler klasser i Usa än
här o många andra fler organisationer. Usdaa anses vara den största
o mest seriösa enligt de flesta tävlande runt om i Usa.
Fortfarande har jag svårt att hålla tårarna tillbaka när jag sitter
här och skriver men vet innerst inne att han har det bättre nu var
han än är...
Är oerhört tacksam över allt stöd och hjälp vi fått under alla dessa
år med Bluey. Ingen nämnd ingen klämd.

Rainbow Bridge
Just this side of Heaven is a place called Rainbow Bridge.
When an animal dies that has been especially close to someone here,
that pet goes to Rainbow Bridge. There are meadows and hills for all
of our special friends so they can run and play together. There is
plenty of food and water and sunshine, and our friends are warm and
comfortable. All the animals who had been ill and old are restored
to health and vigor; those who were hurt or maimed are made whole
and strong again, just as we remember them in our dreams of days and
times gone by.
The animals are happy and content, except for one small thing: they
miss someone very special to them; who had to be left behind.
They all run and play together, but the day comes when one suddenly
stops and looks into the distance. The bright eyes are intent; the
eager body quivers. Suddenly he begins to break away from the group,
flying over the green grass, his legs carrying him faster and
faster. YOU have been spotted, and when you and your special friend
finally meet, you cling together in joyous reunion, never to be
parted again. The happy kisses rain upon your face; your hands again
caress the beloved head, and you look once more into the trusting
eyes of your pet, so long gone from your life but never absent from
your heart.
Then you cross Rainbow Bridge together ...
Author Unknown

|